Jag tänker inte orda om min egen childhood.
För just nu finns det två andra childhoodar som är mycket viktigare för mig.
"En lycklig barndom". Hjälp!
Gudarna ska veta att jag gör så gott jag kan.
Älskade ungar.
Hämtade två regntroll på förskolan.
Själv var jag klädd i höga klackar, tunna byxor och jobbtrötthet.
-Mamma jag vill gå ner till havet!
Tröttheten svarade enstavigt:
-Nej, det går inte, det regnar ute.
Varför sa jag så? Varför säger man NEJ per default?
-OK, vi går ner till havet. Mamma ska bara ta på sig regnkläder först.
What can I say? I love my Mary Kay!
Här är en bild på my sky, kvällshimlen nere vid havet.
Något av det finaste jag vet.
När jag gick på gymnasiet brukade jag cykla ner till havet och sitta en stund i lugn och ro och titta på solnedgången. Underbart!
Nu bor jag på en annan plats, men fortfarande lika nära havet. Kan jag inte vara utan.
Via http://ingenvanligdag.blogg.se kan du hitta länkar till andra som också kör denna fotoutmaningen!
Här har jag alltså tagit med mig kameran och stativet ner till stranden för att leka lite med slutartider.
Det var mörkt ute och jag snubblade runt bland tång och stenar. Stativet ville inte stå rakt utan benen sjönk ner i sanden. Kameran hade jag inte heller lyckats skruvat fast ordentligt så den hängde lite på sniskan. Svårt att åtgärda där i mörkret.
Men hursomhelst. Såhär blev den bästa bilden (F/13, ISO 200, exponeringstid 60 sekunder). Jag hade hoppats på mindre brus. Det flög två blinkande flygplan förbi och jag trodde att de skulle synas som lysande streck på himlen, men de fastnade visst inte.
Jag får snubbla ner i mörkret en annan kväll och öva lite mer, så kanske jag kan leverera en skarpare bild på kvällshimlen där jag bor. Tips?
Måndag morgon.
Känner hur stressen ökar i kroppen på väg till jobbet.
Viktigt möte idag och jag känner mig
orolig,
otillräcklig,
oförberedd
och många andra o.
Därför har jag i förväg köpt tröst.
Belöning.
Eller vad det nu blir.
Hur som helst blir det gott.
Min favorit!
Mina barn får mig att skratta från magen varje dag!
Det som har fått mig att le allra mest i helgen är de besök jag har fått!
Familj och vänner.
Laxlunch, chokladtårta och päronkaka.
Framtidsvisioner och diskussioner.
Och idag köttfärssås med en vän jag inte sett på länge.
Och så lite sol på det.
Bra.
På en hylla i förrådet ligger min vackra brudklänning inpackad i plast från kemtvätten.
Vilken dag det var! Så mycket glädje och kärlek.
Varför jag har kvar klänningen? Jag vet inte.
Mannen har jag också kvar. (Jag vet varför.)
När vi åkte till farmor och farfars sommarstuga satt jag och min syster i baksätet och spanade efter brevlådorna. Det var där man skulle svänga in. Vägen var sandig och mjuk med gräs i mitten. Dagarna i stugan somriga. Sjön vacker men kall. Farmors famn varm. Mulltoa, sandlåda och hammok. I garaget fanns farmors ateljé som luktade oljefärg. Hon var konstnär min farmor och vet ni, nu när jag köpt min kamera börjar jag tro att en liten konstnär bor i mig också nånstans.
Långa rader med brevlådor är sommar för mig. Detta är inte farmor och farfars. Bilden är tagen i ett sommarstugeområde nära där jag bor. Hos någon annans farmor och farfar.

Min dotters ljuvliga lockar. I ADORE!
Denna blogg har jag startat för att komma igång med att fotografera. Det första som händer är detta:
Ett foto per dag i maj på dessa teman.
15 maj tänkte jag också:
www.aday.org